RosenFalk

Fast klockan var mycket och jag hade en timmes bilfärd hem, så tog vi en snabb titt på huset som ligger väldigt nära vägen i Kålaboda men som knapt syns på grund av träd och buskar. Eva sa att här hade "sport Allan" bott. Mer än så vet jag inte. Men några bilder från insidan blev det inte, även om Eva viste vem det var som ägde huset nu, och vi kunde fråga nån gång om att få se insidan...så vem vet...i framtiden kanske.


Ser ni huset från vägen?






Gamla brons rester och nya bron.

Sen bar det iväg till min kompis Eva som var hos sina färäldrar i Kålaboda. En pickup hade hämtats och med en beskrivning från Evas pappa gav vi oss iväg till ett hus, väldigt avsides i Kålaboda. Vi färdades längst en stenig och ojämn skogsbilväg, stannade vid några tillfällen för att se om vi var på rätt spår. Sen insåg vi att vi inte viste om vi var på rätt väg, så Eva ringde sin far dom kom dit och visade vägen med traktorn. Vi gick längst en väg som delvis hade blivit endel av kalhygget med små träd mellan hjulspåren. Vi kommer fram till ett område med granar, och där inne ser vi huset, med en liten skylt med information om huset.

"Nybergsgärdan. Från mitten av 1800-talet bodde här skomakare Anders Nyberg, med hustrun Maria Olofsdotter. De hade gift sig 1860. Anders dog 1904". Dom fick 7 barn, varav det yngsta barnet Klara flyttade in i Klarastugan(revs på 60-talet) då det byggdes 1910 iom att modern Maria dog. Klara dog 1933.
Nästa ägare till tomten blev Gunnar Strand, som 1924-25 flyttade dit ett hus, rev den gamla veboden och byggde en ny. Bagarstugan flyttades ut på åkern som fick fungera som ladugård. 1940 bodde skogsarbetare Skog med familj på gården. Gunnar och Elina flyttade till Amerika en sväng, men återvände till Sverige 1933 och till gården 1941-46. På 60 och 70-talet använde sonen Holger Strand med familj fastigheten som sommarbostad. Manbyggnad och ladugård står kvar, med Roger Strand som nuvarande ägare.




En kopia av det som står i boken om Kålabodas folk och gårdar.


Den turkosa pricken är Eva.. :P
















Nån slags lada...




Ett utedass på sidan om ladan...eller är det vedboden som nämns i början?


En öppen yta, nästan helt fri från träd.

Detta hus är egentligen inget hus, utan en husgrund med efterlämningar runt omkring sig. Jag vet att ägaren till huset bosatte sig på ett annat ställe i Brände och var under min första tid i Brände fortfarande i livet. Finns inte så mycket att skriva om stället egentligen, förutom att vägen in till stället ligger just efter hus nr4 till höger.


Vägen...






Husgrunden, med en spis nån stans inne bland granarna.


Ladugården.

Det här huset är riktigt intressant. Det ligger efter samma väg som hus nr3, och har utsikt över flera åkrar med skogen bakom huset. Jag skulle tro att det är byggt på 30 talet, då huset har innerdörrar som är likadana som på vårat hus(1929). Redan då mina föräldrar flyttade till Brände -86 fick dom höra den senaste historien om huset. Det var nämligen så att kvinnan i huset hade hängt sig i trappen, medans pappan och barn(en) i familjen hade varit borta(mer info om detta sökes). Sen dess har huset stått tomt. Men dörren har sedan länge varit öppen för nyfikna. Under mellanstadiet var första gången jag var in dit med en killbekant. Jag minns väl att jag hittade ett recept på franska bullar(matbröd) som jag tog med mig hem och skrev av innan jag lämnade tillbaka det.
Nästa gång jag besökte huset och dess trapp var i och med en fotning med min förra pojkvänn nån gång under sommaren 2005. Även om trappen redan då var ganska förfallen så kunde man gå upp på den om man höll till vänster. "Sommarbostad. Tidigare ägare: Emma Westervall, sedan Jenny och Olle Jonsson. Brände 13:7".


Fotot från sommaren 2005.
------------------------------------------------------------------------------------------
Nya foton:

Man tar sig längst en grusväg med träd och sly på vardera sida, tills vägen går upp på en kulle. Inne bland hallonsnår står huset där direkt på berget som grund. Dom som bodde här en gång i tiden hade på den tiden en magnifik utsikt. Nu har lövträd vuxit upp bakom huset i sluttningen. Jag skulle gissa att huset är byggt före 1900, då det står i Brände By boken: "Tidigare ägare: Nils Edström, från 1910 Oskar Bäcklund. Ägare från 1944, Emil Bäcklund. Brände 13:9." Detta huset är ett av få hus som man kan se insidan av.














När jag gick i högstadiet var jag här och tog med mig nyponrosor och målade av dom hemma. Så det är lite tack vare detta hus med nyponbusken att jag har nyponrosor tatuerad på vänster arm.
















Dörren verkar helt klart ha varit en spegeldörr som blivit igenspikad med massonite skivor.






Trappen upp till övervåningen. Men den är inte inredd så den är rätt så ointressant.

Det här huset ligger granne med ett hus som är bebott av en dam som vi alltid kallade för "Tant Linnea" när vi var små. Nån gång under mitt uppväxt i Brände minns jag att det var en aktion framför det här huset, en dödsbo aktion gissar jag på. Sen dess tror jag huset har varit obebott. "Gården uppfördes 1927. Tidigare ägare: Kristina och Olof Persson, Valborg och Frans Perso. Ägare: Valborg Perssons sterbhus"(dödsbo).

Efter en tur på en grusväg med skog och åkrar så kom jag fram till det här huset. Har kännt till det länge, och på vintern ser det riktigt öde ut med ett hus bland all den vita snön på åkrarna och dom nakna träden.
Lite info från Brände By boken. "Gården byggdes 1939 och har ägts av Celina och Karl Persson. Ägare från 1947, Evert Persson. Brände 15:2."

Jag lämnar hus nr1 och går mot åkrarna, för nån stans där borta på sidan av en åker ser jag ett litet litet hus. När jag kommer fram så möter en gul välsnidad dörr mig. Den är tyvärr låst, men via en hål i graset i en av fönstren så får jag en bild av insidan och vad den har används till....


















...det var vist en bagarstuga.



två byggnader på väg tillbaka till vägen.

Detta hus ligger då i grannbyn till Brände, så det var ett hus man såg varje dag till skolan under mellan och högstadiet då bussen paserade. Men vem det var som bodde där det minns jag inte, men jag har ett svagt minne om en äldre man iaf. Nu står huset tomt från möbler. Solen spökade så några bra bilder från insidan via fönster gick inte så bra.











Ut på åkern hittade jag ett till litet hus....

Väl inne i Ånäset, så slog mig tanken att det fanns inga ödehus här som jag kände till. Men Ånäset har nått att vara stolt över, som jag tänkte dela med mig av; Tingshuset och Roseniusgården.

TINGSHUSET

Arkitekt: C Fr Sandgren
Tillkomsttid: 1896–1902
Byggnadsminne: 1986

Byggnaden är utformad i tydlig avsikt att visa sin offentliga karaktär. På en sockel av huggen natursten vilar stommen av liggande timmer. Panelen i rikt dekorerad nyrenässans med fönsteromfattningar, pilastrar och listverk, har ett förhöjt mittparti bakom vilket döljer sig tingssalen.







I stort är den ursprungliga rumsindelningen bevarad liksom väggpaneler, dörrar, lister, tak, golv och kakelugnar.


På en liten bergknalle strax intill står det samtida uthuset med häkte och arkiv.
(info taget från: http://www.vbm.se/avdelningar/byggnadsvard1/byggnadsminnen/lycksele1/tingshuset-i-aneset.html)
--------------------------------------------------------------------------------

ROSENIUSGÅRDEN

Gården är troligast byggd på 1700-talet, och 1816 födes Carl Olof Rosenius som blev med tiden en betydande andlig ledare i Sverige.
Gården flyttades 1939 från sin dåvarande plats, öster om E4, till Solviks folkhögskola i Frostkåge. Efter att den tränat sitt syfte som bibliotek och elevbostad var den på väg att rivas. Men 1972 flyttades den tillbaka till Ånäset, med hjälp av EFS, Nysätra kommun, landsantikvarien och AMS, till det forna kyrkstadsområdet.
(info från skylten vid huset och sidan: http://www.kristnet.org/rosenius/roseniusgarden.shtml)







Mer fina byggnader finns det i Ånäset, så i framtiden blir det säkert fler om jag har vägarna förbi.

På väg till hus nr1 såg jag detta hus, så det blev hus nr2 i Gumboda.
Ser ut som att det har varit, eller kanske fortfarande är nån sorts aktivitet på området.




Det här huset är säkert ganska gammalt, men exakt ålder är svårt då fönstrens utformning har lurat mig förr.


Färgkrackelering på dörren...


...som inte stänger ute kylan längre.


En massa skrot.


En garageport...udda!


Hela framsidan på huset har börjat att böja sig innåt...


Lite färg kanske...
Jag lämnar detta hus mot nästa mål.

Den här gården är väl synlig från E4, just efter korsningen som tar en till Robertsfors. Det vita huset skulle jag gissa är byggt på 20-talet, via fönstrens utformning.




Men efter en närmare titt så ser jag att grunden har sjunkit...


Huset i sig är ju lite charmigt...


...med söta detaljer.


Men grundens tillstånd gör sig påmint igen. Det är nog färdigt för graven för din del.


Extra byggnaden....




Ett sött litet fönster.


En dörr gick att öppna då den bara var igenhaspad. Där uppe ligger det en spinnrock...


Lite skräp och pråte...och en mumifierad råtta. Men den bilden håller jag för mig själv.
Jag lämnar gården och går mot nästa hus jag såg på håll då jag gick längst grusvägen till detta hus.

Glömde skriva att för en vecka sen tog jag mig på en fototur med målet Kålaboda. På väg dit skulle jag fota dom hus jag kände till. Så det blir fler husbilder eftersom.
-----------------------------------------------------------------------
Det här söta huset såg jag på håll när jag gick till hus nr 1 på samma område. Blev nyfiken vad det var för hus. Det lustiga var att längre bort på samma väg/område var det ett fint underhållet hus i västerbottensgård stuk. Men detta hus jag hittade såg väldigt ensamt ut.




Spår i gräset efter hjul tydde på att nån använder det till nått iaf....


I bakgrunden till höger ser man "det fina" huset.




Fina detaljer....


Ett lättare förfall....


Åh, förvaring av möbler...


Väldigt söta trädetaljer.


Prydnadsfigurer höll koll på världen utanför....


Prydnadsfigur av en hund och ett barn i bakgrunden till ett fönster som sätt bättre dagar.
Hej då söta huset....nu bär det iväg mot nästa hus.

Det här lilla söta huset har jag sett många gånger då jag rest mellan Umeå och Ånäset längst E4, och tänkt på senare tid att jag måste fota det. Men att hitta nån stanns att ställa sig för att fota huset var knepigare. Det blev en parkeringsficka längre bort, och en härlig promenad i solen innan jag kunde börja fota.


Det hade blivit ganska så igenvuxet, vilket syntes när man stod på infartsvägen från E4.


Tog man sig bara förbi granarna och lövträden så fick man en bra foto över huset.


Plastblommor och spetsgardiner i en av fönstren.


Ett lättare förfall fanns där. Dörren var låst så jag riktade min uppmärksamhet till ett annat hus jag såg på håll...

På väg till hus nr 1, så såg vi detta hus och tänkte att detta borde vi också ta och besöka. Så på väg tillbaka till Umeå, fick vi syn på det igen och efter att jag kontrolerat att ingen låg bakom mig så bler det en ordentlig inbromsning för att inte missa infarten. Ett tämligen robust timmerhus, men ballkongen/altanen håller på att falla ihop totalt. Glas knastrade under skorna nedanför dom krosade rutorna, har ägaren kanske gett upp.



Jonas upptäcker att dörren är öppen och vi vågar oss in på ett spännande äventyr i detta mystiska hus.














Efter lite funderingar så ser vi klart att det har varit en brand under taket kanske nått som har kommit dit via skorstenen som desutom är borta/riven. Det enda stället som hade kvar innertaket var hallen/toaletten, resten var totalt borta. Hallen hade dessutom tapeterna kvar, i en knallig orange/röd färg. Den yttre gula träfasaden var borttagen, och det låg möbler på och bredvid altanen. Det var svårt att få en tid på när allt det här hade hänt, men vi får se vad som händer med huset i framtiden.

Jag och en kompis letade egentligen efter ett annat hus att fota mig vid, men hittade det inte. Men vi båda såg detta och vi båda blev helt till oss. Det skulle passa så bra in i temat på dagens fotning(sent 1800 tal/viktorianskt). Det blev 1h fotning, och vi han med lite bilder på själva huset också.
Vi fick lite mer information när vi drog till en loppis/antikaffär, att i huset har det bott en (äldre?) man som har hållt på med bonsai träd. Helt klart ett vackert hus som skulle kunna rustas upp...se och njut.












Taket på en övervuxen husvagn....









Allt var väl igenbommat....stor skillnad till nästa hus.

Mobilen är tömd på bilder, så då blev det två till bilder från Västerbottensgården.
bild 1: Utan tak, då det var i dåligt skick.
Bild 2: Upphöjt blivande tak, men varför flyttar man dörren? För att vara "mainstream" eller? Hur mycket kan man ändra på en V.b gård innan det blir för mycket? Ribbor för isoleringen på plats också.

Wernstedska gården/Rosa huset som i december 2005 stod inför ett rivningshot, och nu sommaren 2010 har det gått igenom att huset ska rivas. Det ansågs att det skulle bli för dyrt och för komplicerat att rusta upp huset.

Huset byggdes våren 1905 och blev klart i november samma år. Det byggdes som två identiska lägenheter i två plan med en brandmur som skiljde lägenheterna åt.
Hur det än slutar så tänkte jag att jag skulle se till att fota det innan det är borta för alltid.

Mer information på dessa sidor:
http://byggnadsvard.wordpress.com/2010/07/21/rosa-huset-i-umea-far-rivas/
http://www.vk.se/Article.jsp?article=37864
http://stadiforfall.blogspot.com/2010/07/planerat-forfall.html







Borde ha tagit foton från andra sidan också, men det glömdes bort då jag var där.
Vid ett annat tillfälle kanske.

Från en annan blogg hittade jag detta foto av rosa huset då det byggdes 1905. Jag tyckte att fler borde få se hur det en gång i tiden såg ut: