RosenFalk

I rivningarnas Umeå, så finns det hus som får en sällsyntare framtid, där man återskapar husets orginalutseende. Vist det är med moderna metoder, men helt fel är det inte, med riktiga spröjsfönster i trä. Fast endel av mig skulle ändå vilja påstå att även om det gula inte är orginal, så är det äldre material från en annat tid än nutid som präglas av moderna material och ideer.

Huset som nu blir i beiga nyanser och vinröda fönster, var gult förut med fönster från mitten av 1900-talet, där en butik huserade i bottenvåningen med ett tillhörande skyltfönster. Nu görs butiken om till lägenhet, och även resten av insidan totalrenoveras, dock med gipsskivor som jag har lite svårt för. Bland bräder och sågspån träffade jag på ägarinnan inne på gården, som berättade bland annat att huset byggdes i slutet av 1800-talet. Husets granne hade turen att få bli relativt orört en gång i tiden, och har kvar sitt utseende från tiden runt 1900. Ska nog försöka ta mig en titt på huset en gång till under sommaren.

(Gatvy från Google-före)

 

Här har jag anat att det funnits ett hus, men fick det bekräftat genom en gammal bild på området. Eller jag fick reda på att det har till och med funnits tre hus längst vägen. Varav en av tomterna har kvar lite träd, men används som lagringsplats. Sen har jag pratat med en bekant, som minns huset då han var yngre och bodde på Umedalen. Spår av männsklig närvaro finns där, i form av en rostig cykel och några gamla krubärsbuskar i en prydlig linje. Den lilla åkern med brunnen gästas av traktens kajjor, som troligast letar mat nu när snön smält bort.

Vem vet vad som händer här i framtiden, men det vore en förlust att förlora denna yta med spår av ett annat Umeå.

 

Sista delen....

Hade kunnat göra en till del, men det kändes rätt onödigt.

Plus jag har varit dålig på att ta med mig kameran.