"Kråkslottet" del 3
Då var dagen här, då Kråkslottet var helt borta. Det är så konstigt att det är borta nu.
Från att bara grunden stod kvar och jag gick från datarummet till vardagsrummet och hittade resterna av den vita öppna spisen, till att allt var borta och låg i en hög som skulle fraktas bort i blåa kontainrar.
När man stod där så kände jag mig mest arg, för alla tårar har redan fallit för länge sedan då tiden var ovis om framtiden. Att stå där och se allt som inte längre är kvar, är nästan som att livet här aldrig har existerat. Hur kan man offra något så vackert för den stora jätten IKEA?
