RosenFalk

Det är länge sedan Kvarnvägen såg ut så här.

Gröna ytor och vackra hus offras i förtätningens spår.

(Karta från google)

När jag ändå var förbi huset på Haga, så gjorde jag ett återbesök till huset Öst på stan.

Det mesta var sig likt, men mindre snö på marken och fler som gjort åverkan på och kring byggnaderna. Jag möts först av en ung skata i ett fönster som pickar efter något. Sen går jag runt och begrundar över förändringarna. Saker som har dragits fram ur bortglömda lådor och dörrar som tidigare var stängda. Inflyttning under 2019 skrevs det, men just nu känns det väldigt långt bort.

 

Tidigare inlägg: http://rosenfalk.blogg.se/2018/april/skolgatan-120.html

 

...på brända och glömda ägodelar.

Lämnade där ingen saknar dom längre,

för mörkret att sluka för ytterligare en natt.

 

Jag återvände idag 25 november till tomten på Haga som brann i somras.

Äppelträdet finns inte längre kvar.

Förra inlägget: http://rosenfalk.blogg.se/2018/june/dar-tiden-inte-langre-fanns.html

 

...och fukten i luften skappat disiga bilder.

I skumningsljuset och dimmigt regn några dagar innan såg jag att jag var för sent ute. 

Den 31 oktober hade jag möjlighet att ta mig hit, på teg(metargränd) där det sista av två trähus rivs. Ju närmare december vi kommer desto mörkare hinner dagarna bli, och svårare blir det att hinna dokumentera i tid.

 

Gatvy via google:

Rivningen av sista huset:

Helgen 20-21 oktober skulle jag vara med på en kurs i brickvävning, men första dagen mellan busshållplatsen och lokalen fick jag syn på ett väldigt vackert hus inne på ett gårdsområde. Som om alla nya hus har byggds runt det. 

Det vänstra inne på gården och ett till färgen identiskt hus vid vägen höger i bild:

Inom området Grubbevägen/Almvägen(Gribatomten) finns byggnaderna där EM möbler höll till i. Även om planerna för området fortfarande planeras så kommer det med mycket stor sanolikhet att rivas. I sommras(26 juli) var husen kvar, och mig veteligen så gör dom det än, även om det för någon månad sedan pågick delvis rivning av den nyare delen.

I sommras så vilade det ett lugn över byggnaderna.
Varma vindar som värmde.
Ensam med minnen av en tid som har varit.
En dörr på glänt, ett ljud som bröt tystnaden.
Skator som lekte på rostiga tak.

http://www.mynewsdesk.com/se/umea/pressreleases/detaljplan-foer-kvarteret-almen-paa-grisbacka-2481461 

Under ett kort besök i Ånäset 15 juli fick jag syn på detta hus. Mamma berättade att det har varit ute till salu, men ingen verkar vara intresserad av det. Bitvis kan jag förstå det, då marken sluttar rätt bra åvan huset och jag kan tänka mig att smältvatten på våren riskerar att rinna in i huset/grunden, men även att det är så nära vattendraget att barnfamiljer kanske drar sig från att bosätta sig där. 

Men det är ändå synd att ett hus bara ska stå och förfalla.

 

5 juli 2018 stod jag och väntade på att få komma in i medeltidsföreningens lokaler som ligger i närheten. Solen var låg och lyste upp den vita fasaden, så jag passade på att fota när jag ändå höll på att vänta. Nog kan jag sakna den färg huset hade förut, för nu blir fler och fler hus vita. En gång i tiden har jag sett insidan då ett företag huserade i byggnaden, och övervåningen var rätt imponerande med stora rum och en öppen eldstad, om än inte så mycket original kvar. På den då lilla gräsplätten med ett större äppelträd på finns nu inklämd ett inte så vackert nybygge. Men vad gör inte folk i förtätningens spår.

 

Före renoveringen via gatvyn, google:

 

Nuvarande utseende:

 

 

27 juni 2010 fotades denna byggnad utanför Robertsfors, då mina föräldrar bode i byn i väntan på att deras hus skulle byggas klart. Att jag bara glömt att lägga upp bild på det är lite olyckligt, men bättre sent än inte alls.