RosenFalk

Sista besöket på Röbäck blev till denna byggnad som har varit öde tämligen länge och som verkar ägas av Umeå kommun. Byggnaden som syns i bakgrunden på två bilder har en privat ägare. Jag har ingen aning om vad denna byggnad har använts till men störe dörrar/portar och en lastkaj finns till byggnaden, så någon typ av företagsverksamhet kan jag tänka mig.

Längst riksvägen hittade jag denna gård på Röbäck. Jag var påväg hem efter förra fotningen då husets ödslighet gjorde mig uppmärksam på det. Kollade upp det inför nästa möjlighet att fota. Ingen bor där och åkermarken kring huset nyttjas nog av någon annan. Men gräset klipps så någon verkar ändå försöka hålla efter det lite iaf även om ingen bor där längre. Adressen får vara lite hemlig, eftersom att jag tror det är barnen efter han som bott här som är ägare till fastigheten.

Detta hus dök upp på hemnet då jag tittade runt efter halvt skruttiga hus att kunna fota. 

 

Utan att gå in för detaljerat över vart huset ligger så har jag känt till huset sedan vi besökte 4H-gården för drygt 2 år sedan. Då var det aktiviteter kring gården och en husvagn stod uppställd. Men nu på sensommaren 2024 fick jag nys via en facebook grupp att huset är tämligen öde och övervuxet, och tyvärr så har folk tagit sig in i huset, på ett sätt som jag inte kan försöka mig på.

Huset är tydligen k-märkt och vad som sker här näst återstår att se. 

Jag trodde jag skulle bli för sent ute när jag såg en bild i en facebookgrupp på huset när rivningsklon tar tag i taket. Men några dagar senare fick jag möjligheten att titta förbi, men jag kunde inte stanna så länge då pojkarna skulle hämtas på förskolan och minstingen sov i bilen.(Kunde parkera aldeless intill)

Så bland mullrande motorljud och sågspån som dansade i luften fångade jag stunden då ytterligare ett hus fick rivas för expandering, i detta fall för en ny skola. För trots att folk erbjöds att köpa huset för 1 kr och flytta det så var det ingen som nappade på det, synd nog.

 

Det är flera år sedan MIO husen revs i samma område, men några av husen är fortfarande kvar. Ett står tomt, och det andra hyrs ut till utländska arbetare. Det återstår att se när byggplanerna för hela området fortgår, för just nu så står husen fortfarande kvar.

Januari bjöd bl.a. på en tapet i ett städrum och ett trapphus som det finns rivningsplaner på. Våren och sommaren kom med loppisar i/kring gamla byggnader och rostig metal i naturen. Det har blivit några äventyr med den utökade familjen, även om det bara varit till släkten.

 

Fördelen med trappstäd är ju dom där äldre husen där endel av originalet/det gamla finns kvar att beskåda, alla fötter som gått på ytan och händer som missfärgat träet. Huset i fråga har jag fotat tidigare, så det var intressant att få se trapphuset också.

Jag och en kollega skulle iväg på ett flyttstäd av en lägenhet den 21 februari, där en gammal ladugård byggds om till två stora lägenheter, varav en stulle vi städa ur. Det fanns några detaljer på insidan kvar från tiden som det var ladugård, men även ett bakbord som en inredningsdetalj. Annars var det mest ursprungliga på utsidan av byggnaden, som porten/dörren och den röda träfassaden.

18 januari 2024 skulle jag till en kund som jag aldrig hade varit hos förut, beläget i ett större tegelhus i 60-tals stil. När jag såg den randiga heltäckningsmattan i brunt så komenterade jag den som något charmigt iom att den var kvar. Då frågade han om jag hade sett lägenheten som den ursprungliga ägaren lät bygga till sin familj? Det hade jag ju inte, så blev visad den. Frågade om jag fick dokumentera för bloggen, och det fick jag. Jag kommer bara låta platsen få vara anonym. Gick runt i lägenheten en stund och fotade, och fashinerades av rödrandiga heltäckningsmattor och blommiga tapeter. Mycket var orört sedan huset byggdes. Efterkommande ägare har inte haft något nytta av den delen av byggnaden så därför har det delen fått vara orörd. Toaletten med den blommiga tapeten är den enda som nyttjas av den gamla lägenheten, och är då utbytt. 

Men även i resten av byggnaden fanns det kvar spår från en annan tid. Stolar, bord och det rutiga golvet i köket, kranarna på toaletterna och en fondvägg med en 60-tals tapet.

Lägenheten:

En vintrig dag i januari 2024 stötte jag på detta gatukök iom att jag skulle till en kund och jag tog en annan väg som jag vanligtvis inte tar. Passade på att dokumentera lite innan jag åkte vidare till nästa kund. Frågan är om vandaliseringen kom före eller efter branden.

Dom sista bilderna på byggnadsdetaljer och miljöer innan 2023 var slut.

Under en barnvagnstur 28 augusti tog jag mig en närmare titt på denna byggnad som trots alla nybygnationer i området blivit kvar på grubbe. 

Under ett besök i Själevad och att vi åt på en restaurang i grannbyn så passerade vi dessa 2 hus 12 augusti påväg dit, och beslutade att fota dom när vi var på väg tillbaka/hem. Helt klart intressanta byggnader, varav den första har blivit endel av macken bredvid där gruset expanderat närmare huset. Andra huset är omsluten av en grön och övervuxen oas, som stannat i tiden. Fotat både med mobil och digital kompaktkamera.

Thurdinska gården hade öppet för allmänheten, och jag lyckades tillsut ta mig dit 7 augusti 2023. Blev att fota både med mobilen och digitala kompaktkameran. Båda har sina egenskaper.

Man kunde tajma in guidade turer om man ville, men jag gick runt själv och förundrades över alla detaljer. Köpte fika och avnjöt den utomhus i den kvava luften innan jag fortsatte mitt fotande. Fick möjligheten att låna deras toalett med väldigt mycket blått i detaljerna(numera rivet pga renoveringar av byggnaden). Innan jag åkte hem besökte jag loppisen på andra sidan vägen. Tog mig hem innan regnet började falla.

31 juli 2023 tog jag mig på en längre barnvagnspromenad, längst en sträcka som jag aldrig hade besökt tidigare. Oj så många intressanta detaljer och byggnader. Promenaden tog kanske längre än jag hade väntat mig, men minstingen sov då gott ändå. 

11 juli var vi på genomresa någonstans utanför Burträsk, påväg tillbaka till Umeå, då vi såg denna byggnad. Det blev en snabbt besök innan vi åkte vidare. Undras vad som har varit här förut.

En sista runda med staket innan 2023 var över. Färre vagnspromenader resulterade i färre bilder också.

Sommarens promenader och äventyr har bjudit på intressanta byggnadsdetaljer och miljöer.

 

Hur formulerar man en titel när bara delar av gården har använts av scouterna under ett antal årtionden? Hur som helst så har jag spanat på denna gård sedan jag flyttade till området och jag har velat fotat det i många år, men ett litet växhus med återkommande tomater i har genom åren ändå gjort mig medveten om att det har varit aktiviteter här. Gissningsvis av scouterna. Eftersom ett mobilnummer registrerat på grubbe scoutgård gällde fram tills slutet av 2021(oklart exakt datum då informationen slutade att finnas på 180.se)

Grubbe scoutkår bildades 1977, och har nog huserat i en ombyggd del av ladugården sedan 80-talet enligt uppgifter jag har fått ta del av.

Huset har en ägare, men ägaren bor i en lägenhet centralt, så ingen bor i huset just nu och aktiviteterna från scouterna har nu upphört. Vilket gjorde att jag en sommardag i slutet av juli 2023 kunde våga mig fram och fota allt medan minstingen sov i barnvagnen.

 

Även om granhäcken är borta och det har fixats till lite gällande växtligheten på tomten, så verkar mycket stå still på den här tomten. Ett pågående projekt i några år nu. Växtlighet har börjat att ta sig upp genom gruset och rosenbusken och andra buskar verkar att trivas.

Fotat 7 september 2022.

Lite blandat av sånt som jag sett på pojkarnas sovpromenader och andra äventyr med barnvagnen. 

Texter under bilderna.

Jag verkar inte kunna få nog av staket i förfall. Från maj till september 2022.

Fler staket skadade av vinterns snöröjning, lavar som tagit över ytan på både målade ytor och en obehandlad gärdsgård och flagnande färg. Ett staket som gömts av växtlighet.

 

6 september 2022 gjorde jag ett återbesök till Grubbegård. Sommarens vandalisering har gått hårt på husen och det var sorgligt att fina dom i detta skick. Pågrund av livets pussel han jag aldrig återvända föränn allt var rivet och gömt i snö januari 2023. Jag som hade hoppats att få rädda lite växter innan allt skulle rivas.

Ljud av spring över knastrande grus och påhejjande röster har sedan länge tystnat på denna fotbollsplan i närheten av Umedalens f.d mentalsjukhus. Några föråldrade gatlampor står kvar och rostar efter stigen som leder fram till planen. Det som en gång i tiden var skog bakom fotbollsplanen är numera ett helt nytt bostadsområde. Men planen är kvar och vittnar om en annan tid än den vi lever i nu. Trappen till en byggnad i närheten har även den börjat att förfalla i brist på omsorg. 

Fotat 24 augusti 2022.

Lisa hade hyrt en lägenhet av kommunen i väldigt många år. En efter en försvann hyresgästerna från huset och tillslut var hon den enda som var kvar. Tillslut var det även hennes tur att bli ombedd att flytta. För här i området har kommunen planer på att bygga nya hus om några år. Vad som händer med detta hus och grannhuset är i nuläget oklart om man ser till kommunens planer för området. https://via.tt.se/pressmeddelande/planbesked-for-omradet-vid-marklunds-kurva?publisherId=1422393&releaseId=3323049 

Så jag fick tillåtelse av Lisa att fota utsidan av huset, till att börja med. 8 augusti 2022, förutom sista som är från 14 februari 2023.

Jag har för mig att huset har gett upphov till korsningen utanför, Marklunds kurva. 

Byggnader och miljöer där färg har börjat att flagna, vackra byggnadsdetaljer, växtlighet har börjat att återta marken, renoveringar som går att ifrågasättas eller bara ett besök från det vilda i en lätt övervuxen trädgård. Och en person som förvaltar kunskapen av timring. 

 

Byggnadsprojektet Borrmaskinen har ett tag varit oklart om det skulle bli av eller inte. Gårdshuset var en äldre byggnad med anor från 1800-talet. Skulle huset bevaras eller inte. Under tiden dom besluten togs besöktes husen av personer som inte drog sig för att förstöra. 17 maj 2022 gjorde jag ett återbesök och förfallet och förstörelsen var påtaglig.

 

Verksamheter upphörde för några år sedan, men någon typ av förvaring förekommer här fortfarande. Det finns långsiktiga planer på att det ska bli nya byggnader här inom några år. 

Men fram tills att det blir av så står dessa hus kvar och förfaller i sakta mak. Fotat i maj 2022.

Två foton på granntomten där den gigantiska väggen av gran tillslut är borttaget. Projekten på denna tomt har varit segdraget där grunden varit klar ett tag, men sen har det stått stilla

 

Det är något faschinerande med staket i förfall. Både trä och metal tas över av lavar och annat organiskt, men även från yttre åverkan med år av tryck från snö eller bara en naturlig förmultning där träet ger upp. Spår av säsongens töväder. En naturlig nötning på färgen som i sin tur blir ett vackert konstverk.